En kreditupplysning är en sammanställning av information som används för att bedöma en persons eller ett företags kreditvärdighet. Kreditupplysningar används av banker, kreditinstitut och andra finansinstitut när man ansöker om lån, kreditkort, leasing och andra finansiella tjänster. Kreditupplysningar används också av hyresvärdar, arbetsgivare och andra organisationer som gör en bedömning av ens betalningsförmåga eller kreditvärdighet.
Kreditupplysningar innehåller vanligtvis information om ens kredit- och betalningshistorik, inklusive tidigare lån och kreditkort, betalningsförmåga, eventuella obetalda räkningar eller skulder, samt eventuella betalningsanmärkningar. Informationen hämtas från kreditupplysningsföretag som har tillgång till denna typ av information.
Två typer av kreditupplysningar
Det finns två typer av kreditupplysningar: mjuka och hårda. En mjuk kreditupplysning görs när man själv gör en kreditupplysning på sig själv eller när en organisation gör en för att göra en första bedömning av ens kreditvärdighet. En mjuk kreditupplysning påverkar inte ens kreditvärdighet. En hård kreditupplysning görs när man ansöker om lån eller kreditkort och kan påverka ens kreditvärdighet negativt om det görs för många kreditupplysningar inom en kort tidsperiod.
Alla långivare tar en kreditupplysning
Det alla långivare gör innan de beviljar eller avslår dig ett lån är att göra en kreditupplysning. De vill bland annat ta reda på om du har några betalningsanmärkningar eller inte.
Att ansöka om ett lån är ofta relativt enkelt. Däremot har vissa långivare högre krav än andra när det till exempel gäller betalningsanmärkningar eller årsinkomst. För att slippa göra om låneprocessen ett tiotal gånger kan du däremot göra en kreditupplysning på dig själv och på så sätt ta reda på vilka långivare som passar dig bäst. Processen är både enkel och snabb.
Det finns olika företag som gör kreditupplysningar
Det finns flera företag som tillhandahåller kreditupplysningar. Här är några av de vanligaste företagen som erbjuder kreditupplysningar:
- UC AB: UC AB är Sveriges ledande företag för kreditupplysningar och bedömningar av kreditvärdighet för både privatpersoner och företag.
- Bisnode: Bisnode är en global företagsgrupp som också erbjuder kreditupplysningar och riskbedömningar av företag och privatpersoner i Sverige.
- Creditsafe: Creditsafe är en internationell kreditupplysningsbyrå som har funnits i Sverige sedan 2010 och erbjuder kreditupplysningar och affärsinformation för både små och stora företag.
- Soliditet: Soliditet är en kreditupplysningsbyrå som erbjuder kreditupplysningar och riskbedömningar av företag i Sverige och Norden.
- Experian: Experian är en global kreditupplysningsbyrå som erbjuder kreditupplysningar, kreditriskbedömningar och identitetsövervakning i Sverige.
Dessa företag har olika produkter och tjänster för att bedöma kreditvärdighet och risk för både privatpersoner och företag.
Scoringpoäng används vid kreditupplysning
I Sverige används olika scoringpoäng vid kreditupplysning för att bedöma en individs kreditvärdighet. Scoringpoäng, även kallade kreditscoring eller kreditbetyg, är ett sätt för kreditupplysningsföretag att kvantifiera en persons risk för att inte kunna betala tillbaka sina skulder eller uppfylla sina ekonomiska åtaganden.
De stora kreditupplysningsföretagen i Sverige, såsom UC (Upplysningscentralen), Creditsafe, Bisnode och Soliditet, använder egna kreditscoringsmodeller och kan ha olika skala och poängsystem för att bedöma kreditvärdigheten hos en person eller företag.
Vanligtvis baseras dessa scoringpoäng på en mängd olika faktorer, inklusive:
- Betalningshistorik: Tidigare betalningar av lån, krediter och fakturor.
- Kreditanvändning: Hur stor del av tillgänglig kredit som används.
- Kredithistorik: Hur länge personen har haft kredit och hur många kreditkonton som finns.
- Kreditansökningar: Antalet nyligen gjorda kreditansökningar och antalet kreditupplysningar som tagits.
- Typ av krediter: Olika typer av krediter, såsom kreditkort, lån och leasingavtal, som personen har eller har haft.
- Betalningsanmärkningar: Om personen har några betalningsanmärkningar eller skulder hos Kronofogden.
- Inkomst och anställning: Personens inkomst och anställningsstatus, vilket kan påverka förmågan att betala tillbaka skulder.
- Demografiska faktorer: Ålder, kön, civilstånd och bostadsort kan ibland påverka scoringpoängen.
De olika kreditupplysningsföretagen kan använda olika skala och poängsystem för att presentera kreditscoring. Ett exempel är UC, som använder en skala mellan 0 och 100, där 100 representerar den bästa kreditvärdigheten och 0 den sämsta. Andra företag kan ha en annan skala, till exempel en 5-gradig skala där A representerar bästa kreditvärdighet och E den sämsta.
Olika modeller och sätt att bedöma för alla kreditupplysningsföretag
Det är viktigt att komma ihåg att kreditscoringmodeller kan variera mellan kreditupplysningsföretagen och att en låntagare kan få olika scoringpoäng beroende på vilket företag som gör kreditupplysningen. Dessutom har långivare ofta sina egna interna riskbedömningsmodeller och kan använda dessa i kombination med kreditupplysningsföretagens scoringpoäng för att fatta beslut om att bevilja kredit eller inte.
Kreditvärdigheten kan påverka om en person blir beviljad ett lån, kreditkort eller andra former av kredit, samt vilken ränta och vilka villkor som erbjuds. Personer med högre scoringpoäng anses generellt vara mer kreditvärdiga och löper lägre risk att inte betala tillbaka sina skulder, vilket innebär att de ofta kan få bättre lånevillkor och lägre räntor.
För att förbättra sin kreditvärdighet kan en person vidta åtgärder såsom att betala sina räkningar i tid, undvika att göra för många kreditansökningar inom en kort tidsram, minska sin kreditanvändning och se till att eventuella betalningsanmärkningar eller skulder hos Kronofogden blir lösta.
Ta en kreditupplysning på dig själv
Att göra en kreditupplysning på sig själv är en bra idé för att få en överblick över sin kreditvärdighet och se vilken information som finns registrerad på ens kreditrapport. Det finns flera sätt att göra en kreditupplysning på sig själv:
- Kontakta en kreditupplysningsfirma: Det finns flera kreditupplysningsföretag som erbjuder kreditupplysningar på privatpersoner. Exempel på sådana företag är UC AB, Creditsafe, och Bisnode. Kontakta företaget och be om en kreditupplysning på dig själv.
- Ansök om en gratis kreditupplysning: Enligt lag har varje person rätt att få en gratis kreditupplysning på sig själv en gång per år från kreditupplysningsföretagen. Detta kan göras genom att besöka företagens hemsidor och fylla i en ansökningsblankett. Informationen som lämnas ut i en gratis kreditupplysning kan dock vara mer begränsad än vid en betald kreditupplysning.
- Kontakta banken eller kreditinstitutet: Om man har ett lån eller kreditkort hos en bank eller ett kreditinstitut kan man kontakta dem och begära en kreditupplysning på sig själv.
Det är viktigt att notera att när man gör en kreditupplysning på sig själv så räknas inte detta som en ”hård” kreditupplysning. Detta innebär att det inte kommer att påverka ens kreditvärdighet negativt. Det är dock viktigt att vara medveten om att när andra parter gör en kreditupplysning på en så registreras detta som en ”hård” kreditupplysning och kan påverka ens kreditvärdighet.
Sammanfattningsvis finns det flera sätt att göra en kreditupplysning på sig själv. Genom att få en överblick över sin kreditvärdighet kan man bättre planera sin ekonomi och undvika negativa konsekvenser av en dålig kreditvärdighet.
Du kan alltså beställa en kreditupplysning på sig själv och snabbt få en detaljerad kreditupplysning med information om varifrån du har fått din betalningsanmärkning. Du kan även ta reda på hur stort beloppet är på betalningsanmärkning.
Hur många kreditupplysningar är för mycket?
Det finns ingen specifik gräns för hur många kreditupplysningar som är för mycket, eftersom detta kan variera beroende på en persons individuella situation och kreditvärdighet. Att ansöka om flera lån eller kreditkort inom en kort tidsperiod kan dock vara negativt för ens kreditvärdighet.
Varje gång en kreditupplysning görs på en persons kreditrapport, registreras detta och kan påverka ens kreditvärdighet. Om flera kreditupplysningar görs inom en kort tidsperiod kan det ge intryck av att en person är desperat efter kredit, vilket kan minska ens kreditvärdighet och göra det svårare att få godkänt för framtida lån eller kreditkort.
Därför är det viktigt att vara försiktig när man ansöker om lån eller kreditkort och att inte ansöka om flera lån samtidigt. Det är också en bra idé att använda sig av jämförelsetjänster eller kreditförmedlare för att hitta det bästa erbjudandet för ens behov och kreditvärdighet, istället för att ansöka om flera lån på en gång.
Det finns ingen specifik gräns för hur många kreditupplysningar som är för mycket, men det är viktigt att vara försiktig och inte ansöka om flera lån samtidigt för att undvika att skada ens kreditvärdighet.
Syns inkasso på kreditupplysning?
Ja, inkassokrav och obetalda skulder kan synas på en kreditupplysning och påverka ens kreditvärdighet negativt. När en skuld går till inkasso betyder det att den ursprungliga långivaren har sålt skulden till en tredje part, så kallad inkassobolag, som sedan tar hand om inkassoprocessen. Om man inte betalar skulden trots inkassobolagets påtryckningar kan ärendet överlämnas till kronofogden för att driva in skulden.
En inkassoskuld registreras hos inkassobolaget och hos kreditupplysningsföretag, vilket innebär att det kan synas på en kreditupplysning. En inkassoskuld kan därför påverka ens kreditvärdighet negativt och göra det svårare att få godkänt för nya lån eller kreditkort.
Det är viktigt att notera att en inkassoskuld som betalas i tid inte längre kommer att synas på en kreditupplysning efter tre år från betalningsdatumet, vilket kan hjälpa till att återställa ens kreditvärdighet. Men det är alltid bättre att undvika att hamna i en situation där en skuld går till inkasso och att försöka betala tillbaka skulder i tid för att undvika negativa konsekvenser för ens kreditvärdighet.
Inkassokrav och obetalda skulder syns på en kreditupplysning och påverkar ens kreditvärdighet negativt. Det är därför viktigt att undvika att hamna i en sådan situation och att betala tillbaka skulder i tid för att undvika negativa konsekvenser för ens kreditvärdighet.
Är en kreditupplysning dåligt?
En kreditupplysning i sig är inte nödvändigtvis dålig. Det är faktiskt en viktig del av kreditbedömningen som görs av långivare eller kreditgivare när man ansöker om ett lån eller kreditkort. Kreditupplysningen ger långivaren en uppfattning om ens kreditvärdighet, vilket är en bedömning av ens förmåga att betala tillbaka ett lån eller kreditkort.
En ”mjuk” kreditupplysning, som används för att jämföra lån eller kreditkort, påverkar inte ens kreditvärdighet. En ”hård” kreditupplysning, som görs vid en faktisk ansökan om lån eller kreditkort, kan dock påverka ens kreditvärdighet negativt om det görs för många kreditupplysningar inom en kort tidsperiod.
Det är viktigt att vara medveten om att för många ”hårda” kreditupplysningar kan påverka ens kreditvärdighet negativt och göra det svårare att få godkänt för nya lån eller kreditkort. Detta beror på att för många ”hårda” kreditupplysningar kan ge intrycket att man försöker ta ut för mycket kredit eller att man har svårt att betala tillbaka skulder.
Sammanfattningsvis är en kreditupplysning en viktig del av kreditbedömningen som görs av långivare eller kreditgivare när man ansöker om ett lån eller kreditkort. En ”mjuk” kreditupplysning påverkar inte ens kreditvärdighet, men för många ”hårda” kreditupplysningar kan påverka ens kreditvärdighet negativt. Det är därför viktigt att vara medveten om hur många kreditupplysningar som görs på en och att undvika att ta ut för mycket kredit eller skuldsätta sig mer än man har råd med.